Sommarteatrar vid Kyroboas kvarn

Klicka dig fram på tidslinjen.

Kimo och Kyroboas en färgstark historia

Oravais har mycket att erbjuda den kultur- och historieintresserade. Här utkämpades slaget mellan Sverige och Ryssland i 1808-09 års krig och i den lilla byn Kimo, ca 12 km från centrum, hade man redan på 1700-talet byggt upp en av landets viktigaste industrier i form av ett järnbruk. Kimo var en lämplig plats för järntillverkning eftersom här fanns bränsle, dvs. skog som gav träkol, forsar som gav vattenkraft och i och med närheten till havet; en hamn. Hamnen i Oravais speciellt viktigt eftersom järnmalmen fraktades till bruket via skutor från Sverige. Bruket upplevde sin blomstringstid 1780-1806 då Kimo Bruk blev ett av de största i Finland. Hamrarna på Kimo Bruk förädlade tackjärnet till bland annat stångjärn och spik och stämpeln KB erhöll vida gott rykte för sin höga kvalitet. Lite visste dåtidens bruksarbetare att platsen – ännu 200 år senare och av helt andra orsaker- skulle vara välbesökt och ha ett gott rykte.

KB

(Foto: The measure of Mike)

KB museum  SetRatioSize800600-kimobruk5447

(Bilder från Museer i Österbotten)

I maj 1984 tillsattes en av Oravais Kommuns kulturnämnd utsedd arbetsgrupp för att diskutera möjligheterna att uppföra ett krönikespel om Kimo Bruk. Brukseldsjälen William Hägg fick uppdraget att skriva manus och Ulf Johansson utsågs till producent. Kyroboas Kvarn vid Övre Bruket valdes som spelplats. Spelplatsen är en vacker sommaridyll med den gamla vattenkvarnen med anor från 1700-talet och Kimo å stilla flytande invid. Kvarnen är en ombyggnad av en av brukets hammarsmedjor från 1700-talet och sågs därför – vid Oravais Teaters födesle – som en synnerligen lämplig spelplats för en brukspjäs.

IMG_3022  kyroboas vinter

Erik Kiviniemi engagerades som regissör och intresset bland ortens teateramatörer och talkofolk var stort. I maj 1986 inleddes så repetitionerna. Istället för krönikespel blev det en pjäs om den tidsperiod då järnbruket kom till Kimo, d.vs. tidigt 1700-tal. ”Glöd i härdarna” hade premiär 4.7 1986 och därmed var Oravais Teaters verksamhet igång. Oravais Teaters första produktion genomfördes i Oravais Uf:s regi, men sedan år 1987 har verksamheten fungerat som en egen sektion inom Oravais Hembygdsförening r.f. Den första läktaren rymde 200 personer och redan under den första sommaren var teatern så välbesökt att folk fick sitta i backsluttningen till kvarnbyggnaden. Ibland var det så mycket folk att aktörerna hade svårt att komma fram till sina rätta spelplatser.

IMG_4441

Vridläktaren vid Kyroboas. (Foto: Anci Holm)

Redan efter första spelsäsongen såg man möjligheterna vid Kyroboas Kvarn. Maximal nytta av det natursköna området kunde man få om publiken fick följa med händelserna i 360 grader, med hjälp av en vridläktare. Det skulle dock dröja till hösten 1990 innan byggandet av vridläktaren  – med 375 numrerade platser – påbörjades. Samtidigt som läktarbygget färdigställdes till sommaren 1991, flyttades den pampiga Staffansgården till Kyroboas från Kimo centrum – i ett enda stycke! Staffansgården fungerar idag som serveringslokal vid teaterföreställningarna, men även som kuliss, loge och klädförvaringsutrymme.

 

Staffansstugan

Staffansstugan.

Oravais Teater lockar såväl aktörer som åskådare från stora delar av Österbotten och på Kyrboas tiljor kan du höra levande svenskösterbottniska dialekter blandas i högklassiga uppsättningar. Teatern har haft störst framgångar med lokalt förankrade pjäser – något som har kommit att bli teaterns varumärke – men har under årens lopp även framfört pjäser av Moliére, Ibsen, Shakespeare och Astrid Lindgren.

FullSizeRender

Aktörerna i Annika Åmans pjäs Lumpänglar tar emot applådtacken.
Pjäsen spelades på Oravais Teater somrarna 2013-2014.

Oravas Teater har varit med och alstrat många begåvade amatörskådespelare och framgångsrika teaterpersonligheter från nejden (bl.a. Erik Kiviniemi, Ann-Luise Bertell och Annika Åman) och kan med stolthet konstatera att ”skolningen” fortgår. Här hoppas vi kunna berätta viktiga berättelser, roa och beröra vår publik, ännu länge till.

Johannes 180 x

Erik Kiviniemi och Annika Åman i Ann-Luise Bertells pjäs Min yttersta vilja.
Pjäsen spelades på Oravais Teater somrarna 2008-2009.
(Foto: Åsa Tallgren)

Varmt välkommen på en teaterupplevelse vid natursköna Kyrboas!

Pjäsförteckning
År Pjäsnamn Författare Regissör
1986 Glöd
i härdarna
William Hägg Erik Kiviniemi
1987 Glöd
i härdarna
William Hägg Erik Kiviniemi
1988 Rasmus på
luffen
Astrid Lindgren Kalle Eklund
1989 Glöd
i härdarna II
William Hägg Erik Kiviniemi
1990 Glöd
i härdarna II
William Hägg Erik Kiviniemi
1991 Blaadis påjkan William Hägg Erik Kiviniemi
1992 Blaadis påjkan William Hägg Erik Kiviniemi
1993 Hemsöborna A.Strindberg Erik Kiviniemi
1994 Hemsöborna A.Strindberg Erik Kiviniemi
1995 Herr Puntila
och hans dräng Matti
Bertold Brecht/Hella Wuolijoki Erik Kiviniemi
1996 Peer Gynt Henrik Ibsen Kristina Ågren
1997 Sven Dufva fritt eft.
V.Linna
Erik Kiviniemi
1998 Sven Dufva fritt eft.
V.Linna
Erik Kiviniemi
1999 Saltkråkan Astrid Lindgren Frits Olaussen
2000 Läkare
mot sin vilja
Moliére Frits Olaussen
2001 Hjälp!
Eldsjälarna brinner!
Stig Welchermill Elisabeth
Morney
2002 Kyroboas Messåmasdrööm fritt eft.
Shakespeare
Göran
Sjöholm
2003 Järnet Göran
Sjöholm
Göran
Sjöholm
2004 Fannys första
liv
Ann-Luise
Bertell
Ann-Luise
Bertell
2005 Fannys första
liv
Ann-Luise
Bertell
Ann-Luise
Bertell
2006 Robin Hood Anna Simberg Ann-Luise
Bertell
2007 Hjärtats
Dårar
John Patrick Frits Olaussen
2008 Min Yttersta Vilja Ann-Luise Bertell Ann-Luise Bertell
2009 Min Yttersta Vilja Ann-Luise Bertell Ann-Luise Bertell
2010 Hjälten på den gröna ön Fritt efter J.M.Synge Annika Åman
2011 För några stockars skull Fritt efter Fredrik Lång Annika Åman
2012 För några stockars skull Fritt efter Fredrik Lång Annika Åman
2013 Lumpänglar Annika Åman Annika Åman
2014 Lumpänglar Annika Åman Annika Åman